Dan före dopparedan
Imorrn är det julafton och lite julstämning har faktiskt infunnit sig. Den är inte densamma, den är ny, men den är jul. Det är väl så här det kommer va, tills man får barn själv. Var lite rädd för att jag inte skulle få någon riktig julaftonskänsla alls, men allt pyntande o städande å julmusik har hjälpt. Känner mig ändå stundtals väldigt distanserad. Känner illusionen som jul egentligen är.
Det är bara en dag som alla andra.
Egentligen.
Men ibland glimmar det till.
Solen var framme idag, jag fick en glimt. Jag spelade Norrbottens järn och blev glad. Fick energi. tröttheten som bortblåst. Gick på fin promenad o hjälpte mor min handla. Sen har vi pyntat o fejat. Jag kommer på mig själv med att välja bort hälften av allt julpynt vi brukar ha. Saker vi gjort på lekis, saker som faller sönder, saker som inte betyder lika mycket längre. Och ändå, att så mycket känsla kan sitta i fysiska ting. När jag tar fram snögloben jag haft så länge jag kan minnas, tomten o ängeln som var det vackraste jag visste, då är det jul. När vi ställer upp tomtesamlingen, om än något reducerad, är det jul. Bara att se dom ger julkänsla.
Solen var framme idag, jag fick en glimt. Jag spelade Norrbottens järn och blev glad. Fick energi. tröttheten som bortblåst. Gick på fin promenad o hjälpte mor min handla. Sen har vi pyntat o fejat. Jag kommer på mig själv med att välja bort hälften av allt julpynt vi brukar ha. Saker vi gjort på lekis, saker som faller sönder, saker som inte betyder lika mycket längre. Och ändå, att så mycket känsla kan sitta i fysiska ting. När jag tar fram snögloben jag haft så länge jag kan minnas, tomten o ängeln som var det vackraste jag visste, då är det jul. När vi ställer upp tomtesamlingen, om än något reducerad, är det jul. Bara att se dom ger julkänsla.
Kommentarer
Trackback
