Jag tänker-alltså bloggar jag.

Vet att förra hultan inlägget blev ganska långt, men det finns ändå lite saker jag vill lägga till.

Glömde t.ex. att berätta om den hisnande inledningen på vår upplevelse! I Uppsala stog jag och var lite rådvill om jag skulle slösa 70 spänn och ta vanligt tåg, eller om jag skulle ta upptåget. Ville ju INTE komma försent och med vanligt tåg var jag säker.

Men upptåget va i tid å allt verkade bra så jag tog det.

Tror ni inte att det var 5 minuter sent så jag missade pendeln?!!!

FATTA PANIKEN! hahaha xD

Ringde Matilda: Vad ska jag göra?!?!?!?!?

Skulle hinna precis med nästa. Men när jag kollat runt åg jag att nästa gick en halvtimme senare!!!

Ringde Matilda igen: Vad SKA JAG GÖRA???!!

Matilda: RIng en taxi, ring en taxi!!!

hahaha. Helt galet var det. Sjuk ångest. Allt va bara så jävla jobbigt.

Hade ingen aning om vad man ringer för nummer. Sprang ner till biljettluckan som var stängd. Men det var människorn där inne så jag knackade å ropade: TAXI! Numret till taxi?

-Taxi? ööö... dom brukar stå där uppe!

Jag sprang upp och letad i panik. Såg ingen taxi. Såg ingen taxi. Såg ingen taxi. TAXI!

Sprang till taxin. Frågade vad det kostar till stockholm och han skrattade lite åt mig. Dom har ju inte fast pris liksom...

Men jag tror han fattade ganska snabbt att det var lite kris så han sa runt 400. 

-400? Det har jag!

In i bilen. Ringa Matilda. Taxi man börjar fatta allvaret. Han har typ en halvtimme på sig.

Vi reder ut att jag ska till city terminalen och att jag ska va där 11.

Hade inte lyckats kläcka ur mig det innan. Manne  rör inte en min men ökar farten.

Stressiga minuter och flera Matilda samtal senare närmar vi oss äntligen City terminalen.

Mannens bistra min spricker plötsligt upp i ett förläget leende: " Så här fort har jag nog aldrig kört till Stockholm förut. 110 på 70 väg, det är dödsstraff på det!" Han ser stolt ut. "OJ!" Tänker jag. Hade inte reflekterat över farten. Han var en god man. Ledsen att jag tvingade en god muslim till lagbrytande(Han läste koranen när jag kom). Tack du!<3 Han bägrade till och med ta dricks och satte fast pris på 400 när han kunde kört taxa. Försökte även trotsa en parkeringsvakt för att få släppa av mig precis vid bussen. Körde istället runt och pekade mig i rätt riktning när jag höll på å gå fel. Min hjälte<3

Fick dock inget kvitto tyvär så det känns menigslöst att försöka få nån ersättning. Det roliga är dessutom att jag hade hunnit med det sena tåget för det tog skit lång tid innan bussen åkte! Det blev förseningar och det tog tid med allas väskor.. Men det kunde ju inte jag veta! Vågade inte lite på att dom skulle hålla bussen fast Matilda va där heller. Det stog att man skulle va i GOD tid! My ass. Men det var ett äventyr iaf. Som Matilda sa: Annars hade jag ju fått stå själv... :p

Lyckan när jag såg Matilda alltså.. Jag har nog aldrig vart så glad å se dig! Haha<3

-Jag tror jag måste skaffa mig en lite seriösare hotmail adress..

-Ja. Det måste du.

Man uppskattar verkligen allt så mycket mer när man varit borta. allt är så RENT och LÄTT TILLGÄNGLIGT! Det bara finss där. Och det är rent. Och fräscht. Och sängen är så mjuk. Och maten så god.

Den dusch jag tog innan jag la mig var nog den bästa någonsin. Hade glömt hur rinnande vatten känns mot huden, haha.

För er som sett spirited away: När jag ställde mig i duschen tänkte jag att "Nu förstår jag EXAKT hur sopmonstret/vattenguden kände sig när den fick komma ner i badet." Innan kände jag mig verkligen som sopguden. Mer en skitigt, äcklig massa som rörde sig framåt på nåt sätt, än en människa. Duschen gjorde mig levande igen. Nästan iaf...

Såg två jätte söta tjejer på Hello Saferide. Då saknade jag verkligen Ida.<3

Hade tänkt rescensera banden med betyg och så men jag pallar inte. kanskeeventuelltdvsantagligeninte senare...