Jag tänker-alltså bloggar jag.

---

Nollning och insparksfest. Känns som igår och tusen år sedan. De var ju ganska fail... Eller, nollningen var skitkul! Förutom att T söp sig redlös och rökte aldelens för många cigaretter. Alcazar gick på repeat på Matildas fruktansvärt tunga stereo. Ida var inte med för hon mådde dåligt. Men vi hade sjukt kul. Kaos i början, bra i mitten och trötta i slutet. Men det är ju alltid underhållande att tvinga folk till fysisk aktivitet. Souterna var roligast. Eller, dom hade bäst ledare. Bratsen borde strypas. Så jävla tråkiga. Men what ever.

Kan dock inte påstå att jag känner igen ettorna bättre....

På kvällen var vi hos Annie å fixade oss. Sussi, hanni och matilda förfestade. Eller ja. "Vissa" söp sig redlösa. Väl framme vid Mariatorget hade "vissa" lite, eller väldigt, svårt att gå själv. Hade en mardrömsfärd nerför en lång, brant trappa. Jag fruktade för bådas våra liv. utanför Munchen hittade vi en aspackade etta som inte fått komma in. Det fick inte vår lilla askalasiga vän heller. Stackars ettan hade blivit ditchad av sina polare och tänkte åka hem till Södertälje själv! Stackars liten. Spriten gav Matilda moderskänslor. Jag, kattarina och Annie gick in. Annie gick ut igen och det sista vi såg av bunten var att alla, inklusive ettan kravlade in i annies pappas bil. Som om han inte redan tyckte annies kompisar va dumma i huvet.. Haha.

Sara var tråkig så det slutade med att jag å Katta dansade till 1.20 och fick lite valuta för pengarna iaf. Tilda var inte ens där...Hrm. ;) Kul hade vi iaf. Fast förra året va bra mycket roligare måste jag säga...

---

Saga från i lördags, på vurma:

---

Det fanns en liten liten flicka som drömde om att en dag få ta en stor stor plats i historieskrivningen. 
Därför packade hon sin resväska en morgon och tog tåget norrut, ända ut i etern. Det var höst och alla människor var sådär inbundna som man bara är i mitten av november. Flickan log mot främlingar för att åtminstone få ett litet hej tillbaka, för att åtminstone få veta att hon fanns. Men ingen log och ingen sa hej och flickan som ville ta en stor stor plats i historieskrivningen fortsatte sin resa.
Och hon reste från land till land och från stad till stad, från sommar till vinter och från natt till dag. Men vart hon än vände sina ögon fanns bara tomma blickar. 
Hon började tänka, känna och tro att hon, trots allt, kanske inte förtjänade en stor plats i historieskrivningen.
För hur gör man, om man är en liten liten flicka i en stor stor värld med en lång lång historia?
Hur gör man när man rest ända ut i etern, men bara finner tomma blickar och inbundna människor?
Man är skillnad, tänkte flickan. Man är skillnaden.

SLUT!


Av Tilda, Sara, Annie, Stina och Ida 24 september 2009 på cafèet Vurma vid Hornstull i gråa Stockholm en friluftsdag när det regnade.

---

Sov väl 6 timmar i Söndags iaf. Va hyffsat pigg på morgonen. Mådde dock skit på eftermiddagen så jag drog hem efter religionen. Mådde dock bättre sen. På kvällen ringde som sagt Pia. Blev helt överlycklig och peppad, hedrad och motiverad. Hade först tänkt vara hemma hela tisdagen för jag hade bara sv (vi hade eget jobb på skapande verksamhet) men sen lärde jag ju gå på mötet med rektorn om hela faderullan med Litauen. Det slutade med att jag var där hela dan iaf. Kom på att man måste göra inlämning om man missar för många sv B lektioner och vi hade PA handledning på eftermiddagen. Såg nästan klart på Magnolia på Sk.V så det var ju chill iaf. Ändå helt ok dag. Vi gjorde pannkakor :)

Skrev talmanus stor del av kvällen. Tyckte det blev riktigt bra tillslut ven om jag hade svårt att komma igång. I Onsdags var jag fett nervös. Jag känd mig egentligen inte så nervös, men jag skakade lite lätt på handen när jag käkade lunch... Väl dags var det dock helt lugnt. Hade lyssnat på AkaDemias chef i typ 1/2 timme först och sen Vittras rektor, lärare och elever. Vi var sist. Jag pratade ganska mycket längre än rektorn. Min engelska var betydligt bättre, om jag får säga det själv. Kände mig fett confident. Dom va bara dryga gubbar ändå. Fick fett med credd från AcaDemias chef och en närvarande lärare. Och Thomas(rektorn). Fick dock rätt starka vibbar av ointresse från gubbarna. Fast så var det under Vittras snack också. Det var väl inte riktigt vad dom hade tänkt sig kanske... Men som sagt gick det skitbra. Min belöning: en biobiljett. Haha. Fånigt, men gärna för mig :)

Dom va fett dryga när sussi mfl. spelade också. Som sagt, inte riktigt vad dom kom för kanske. Tråkmånsarna. Dom var precis så dryga och tråkiga som man kan förvänta sig. Alla andra tyckte det var skitbra.

Pride flaggan failade dock. Tydligen ville inte bandet ha den där nr dom spelade i aulan och då tyckte lärarna att dom inte skulle ha den. Tråkigt. Hade vart så jäkla nice. Marika hade tydligen blivit pissed. Men den hängde iaf utanför aulan när dom kom ut. Så dom såg den nog. Men låtsades inte om den. Beyatches.

Var lite frustrerad, kändes som jag hade velat göra mer. Blev överlycklig när jag fick höra att Zack och Allessandro hånglat när dom gick förbi. Då kändes det bättre, hade velat göra nåt sånt jag med, egentligen. En bättre protest. Men men. Dom är fina<3 Trodde verkligen inte det om Alessandro!

---

Sen blev det shopping i Forum Nacka, köpte present till syster. En laserpekare. Tjohooo! Men hon vill ju ha en så.

Älskling köpte skjortor, t-shirt och armband. Så fint så.

---

Igår var väl en helt ok dag. Skolan va sådär. Sjukt trött. Mysig eftermiddag och kväll. L-word och Idol. Vi bakade chokladsockerkaka som blev bestört god.

Nu ska jag kanske ta en promenad i fina hösten. Hjälpa till med maten. Kanske köra lite bil.