Sol, skog, fält, häst, vän, höst.

Jag blev kär igår. I en kille på bussen.
Eller, bögen i mig blev kär. Som tjej var jag absolut inte kär i honom.
Mer dragen till som vän. Han verkar vara en fin vän. Men som man alltså, GUD!
Söt, snygg, charmig, rolig, snäll.. Hur vet jag allt detta? För att han satt och snackade med sina vänner hela vägen.
Han gick av i Våla men har aldrig sett honom förut, å inte nån av hans polare heller... Skumt! Jag trodde jag visste alla som bor här, hahaha x)

Idag har varit en mycket fin dag. När jag gick upp mådde jag iofs sådär, kände mig nästan lite sjuk. Men det var fint väder och jag ville inte sova bort hela dagen.
Lyssnade på Nationalteatern, satt vid datorn och hjälpte mor att handla. Sen drog jag till min fina vän Emilia. Vi red ut i skog å mark med hennes tjuriga häst. Hade verkligen längtat så efter att rida och det var världens perfektaste dag. Solen sken och luften var lagom kall. Precis en sån vacker höstdag då man vill rida ut. Helt underbart. Och det var världens finaste solnedgång och vi snackade massa skit. En perfekt dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0