Jag tänker-alltså bloggar jag.

Igår ringde Pia mig. Fina, fantastiska Pia. Eller, hon ringde men min mobil va på ljudlös så jag ringde upp henne vid typ nio. Lite pinsamt... Men iaf.
"Jag har en lite ovanlig förfrågan"
ok. What the fuck? tänkte lilla jag.
Pia förklarade att imorgon kommer Litauens utbildningsminister och ambassadör till vår skola. Lott och Pia blev jätte sura över att Academia(som äger Rytmus) bara tackat jag utan att fundera över om det går ihop med våra värderingar med tanke på den lag om "förbud att spridda HBT proppaganda" i Litauen.
Lotta hade skrivit ett argt mail, dom hade inte tänkt ett dugg på det. Så nu blev det eld i baken.
Ska vi bara låta denna man valsa in utan att sätta ner foten? Utan att visa att HÄR är det INTE OK.
Nej.
Pia är bäst. Och Lotta lite.

Förfrågan var om jag kunde tänka mig prata om hur det är att gå på vår skola i egenskap av elev.
Självklart sa jag ja. Har skrivit talmanus hela kvällen. Det är stört pretto och klyschigt. Men WTF.
Jag ska få berätta för den dummingen att på VÅR skola får man minsan vara precis som man vill.
Lite nervös är man ju...

Det tror jag rektorn är också. Pratade med honom idag om hela faderullan. Han är verkligen bra våran rektor! ÄVen om det krävdes att två fantastiska kvinnor visade honom problemet. Själv hade han tydligen inte en susning, men han var väldigt fin och på om att vi skulle vara en bra förebild. Det kändes som han verkligen brydde sig.

Lotta var lite radikalare, hade nog helst velat att vi skulle säga "Nej tack, som protest mot deras agerande vill vi inte ta emot honom. Det är emot allt vi står för." Men vi hade ju redan tackat ja.
Och det är väl bättre att prata?
Lotta sa att dom fudnerar på att hänga en regnbågsflagga i Aulan. Bara för att. Inte säga nåt, bara låta den tala sitt språk. Sen sa hon liute kryptiskt "Men om någon elev vill göra en aktion finns det ju ignet vi kan göra åt det...." Underförstått: Snälla gör nåt?
Haha. Hade velat, men jag ska ju prata.

Känns fett bra. Pia sa att när de pratade om att en elev skulle vara med fanns det bara en hon tänkte på. Mig.
Man växer några centimeter. Älska Pia.

Ganska stor press. Nervöst som fan. Representant för skolan liksom. Säga till en minister från ett annat land, på engelska, att här är Gay Okey.
Men det blir nog bra.
Coolt iaf.